Vad har Cronos-frissan att göra med rymden? Vi spinner djupare i vår rymdpepp med en spirituell uppföljare till avsnittet om H.P. Lovecraft när vi tar oss an genren, och den nya vågen av kosmisk döds som puttrat ett tag. Vad fan är det ens för genre? För att förklara det går vi från 80- och 90-talets Nocturnus och obskyra Timeghoul till millenniets brittiska Mithras vidare till de aktuella banden som idag har tydliggjort genren tillsammans med de ohotade (?) kungarna Blood Incantation. Det blir kala hjässor och dåliga hårfästen och svår och kaotisk musik som kittlar dödsskönt i rymdkistan. Kom ihåg, i universum är vi alla obetydliga.
Låtlista:
Blood Incantation - Subterranean Aeon (Interdimensional Extinction / Dark Descent)
Nocturnus - Destroying The Manger (The Key / Earache)
Timeghoul - Occurrence On Mimas (Discography 1992-94 / Dark Descent)
Mithras - Sloping Altars (Forever Advancing……Legions / Golden Lake)
Cosmic Putrefaction - Hallways Engraved In Aether (Emerald Fires Atop The Farewell Mountains / Profound Lore)
Tomb Mold - They Grow Inside, Pt.2 (Planetary Clairvoyance / 20 Buck Spin)
Ulthar - Flesh Propulsion (Anthronomicon / 20 Buck Spin)
Gigan - Trans-Dimensional Crossing of the Alta-Tenuis (Anomalous Abstract Gate Infinitesimal / Willowtip)