Ethel Cain

215. Årets bästa album 2025

Ingen bryr sig om din musiksmak och sen dör du. Men några är vi som inte kan lämna året bakom oss förrän någon form av bokslut gjorts. 2025 lider mot sitt slut och vi tar oss an denna uppgift med entusiasm och pepp. Vilka är våra favoritalbum från de senaste 12 månaderna? Vilken konsert var bäst? Vilka album håller våra lyssnare också Discord-entusiaster högst? Och framförallt, vilket album hade vi valt om Mass Worship-Claes hade hållit våra barn som gisslan (i år igen). Hoppas ni glider in i 2026 lika traumatiserade som vi. Gott nytt skitår!

Låtlista:

Sarcator - The Deep Ends (Swarming Angels And Flies / Century MEdia)

Crippling Alcoholism - Bedrot (Camgirl / Portrayal Of Guilt)

Teitanblood - Enter The Hypogeum (From The Visceral Abyss / Norma Evangelium Diaboli)

Dax Riggs - Even The Stars Fall ( 7 Songs For Spiders / Bright Shadow)

Deathhammer - Nocturnal Windz Of Fire (Crimson Dawn / Hell’s Headbangers)

Coroner - Symmetry (Dissonance Theory / Century Media)

Century - Necromancer (Sign Of The Storm / Electric Assault)

Deafheaven - Magnolia (Lonely People With Power / Roadrunner)

Katatonia - The Liquid Eye (Nightmares As Extensions Of The Waking State / Napalm)

Ghost - Lachryma (Skeletá / Universal)

Sphynxs - Cryptic Death (Dawn Of Egypt / Necro Invest)

King Yosef - Doomtown (Spire Of Fear / Bleakhouse)

Anna Von Hausswolff - The Iconoclast (Iconoclasts / Year0001)

Structure - Will I Deserve It (Heritage / Self-released)

Paradise Lost - Salvation (Ascension / Nuclear Blast)

Havukruunu - Havukruunu ja Talvenvarjo (Tavastland / Svart)

Ethel Cain - Tempest (Willoughby Tucker, I’ll Always Love You / Daughters Of Cain)